Lågenergilampor är avsedda att vara alternativ till vanliga glödlampor. Beteckningen avser ljuskällor som, jämfört med vanliga glödlampor, spar ca. 80% elenergi samt håller ca.10 gånger längre. Lågenergilamporna har ett högre ljusutbyte, ger fler lumen / watt och alstrar sitt ljus, liksom lysrör, i en sk. urladdning. Därmed finns ingen skakkänslig glödtråd med relativt kort livslängd. Tack vare detta spar användaren flera hundra kronor, lampinköp och elkostnad sammanräknade, per lågenergilampa. Med dessa lampor minskar man även miljöbelastningen tack var mindre elenergiförbrukning.

Lysrörslampor är beteckningen på de lågenergilampor som har socklar som passar i befintliga armaturer där man tidigare har haft glödlampor. Sockeln kan vara E27 - stor sockel, E14 - liten sockel eller B22 -bajonettsockel, allt- efter önskemål. För att lysrörslamporna skall kunna ersätta glödlampor och anslutas direkt till 230 V nätspänning så har de en inbyggd förkoppling. 

Kompaktlysrör skall användas i speciellt anpassade armaturer och har därför specialsocklar. För kompaktlysröret sitter förkopplingen inbyggd i armaturen. Denna lösning innebär att armaturerna kan göras ännu mindre och mer ljusriktiga. Dessutom blir det enskilda lampbytet billigare. För armaturer med reflektorer är kompaktlysrör den bästa lösningen eftersom anpassningen kan göras bättre.

För privatpersoner och företag med befintliga glödlampsarmaturer är lysrörslampan det enda alternativet. Här kan man enkelt skruva ur glödlampan och ersätta den med en lysrörslampa.

De första lågenergilamporna, som kom för ca. 15 år sedan, var ganska stora och tunga. De hade en konventionell förkoppling med s.k. magnetspole. Vikten var ca. 500 gram. Dock har storleken och vikten under åren minskat något. I dag finns dessa lampor kvar på marknaden som ett, i inköp, något prisbilligare alternativ än de nyare lamporna med elektronisk förkoppling. 

De nya elektroniska lamporna är emellertid i stort sett med alla egenskaper bättre än de med konventionell förkoppling. Storleken är påtagligt mindre, vikten mycket lägre, ca. 80 gram. Utomhus tänder och fungerar de bättre samt har högre ljusutbyte. Dessutom ger de, till skillnad från de äldre typerna, ett absolut helt flimmerfritt ljus. Alla dessa positivare egenskaper fås för ett par tiors högre pris. 

Skillnaden mellan de två typerna märker man enkelt när man väger en typ i varje hand.

Detta är den genomsnittliga förbrukningen i Sverige. I bostäder och kontor kan andelen ligga på 30 - 40%. Här finns mycket energi och pengar att spara på att minska elförbrukningen med 80%. Belysningens betydelse är också mycket påtaglig i samhället. Om man här skapar ett medvetande om effektivt energiutnyttjande så kommer detta att sprida sig till andra områden och ge stora effekter. Det handlar här inte om att släcka ljuset eller att använda mindre ljus. Utan att skapa det ljus som krävs med betydligt lägre elförbrukning.

Lågenergilampor finns mellan 5 W och 32 W i olika steg beroende på fabrikat. Dessa lampor ger ett ljus som motsvarar 25 W till ca.150 W glödljus. 

Jämförelse i watt mellan lågenergilampor och glödlampor: 

Lågenergi- lampor W	5	7	9	11	12	13	15	18	20	23	25	32
Glöd- lampor W	25	40	40	60	60	60	75	75	100	120	100	150

Ljusutbytet för en 60 W glödlampa är ca. 12 lumen / watt. En 11 W lågenergilampa är 5 gånger effektivare med ca. 60 lumen / watt. Ljusutbytet varierar något beroende på lampors wattal. Ju högre wattal desto effektivare blir lampan.

Många frågar: Det går väl åt en så stor mängd energi vid tillverkningen att det förtar den sparade energin vid användningen. 

Svaret är absolut nej! En 15 W lågenergilampa spar 600 kWh energi under sin livslängd. Och tillverkningen förbrukar 1,4 kWh. Dvs. bara 0,23 % av det den spar. 

Jämfört med glödlampor - Vid tillverkning av en enda glödlampa förbrukas 0,15 kWh. Vid tillverkning av 10 glödlampor (motsvarande livslängden av en lågenergilampa) åtgår således 1,5 kWh.

Lågenergilamporna använder mindre elenergi och bidrar positivt till en bättre miljö. För motsvarande ljus som glödlamporna förbrukar lågenergilamporna bara 1/5 så mycket el. El produceras ju med kärnkraft, vattenkraft och med fossila bränslen. Undersökningar visar att en glödlampa som använder kolkraftproducerad el under ca. 10 000 timmars användning orsakar en påverkan av naturen med ca.18 mg kvicksilver. För energisparlampan är motsvarande påverkan från elanvändningen ca. 3 mg.

En intensiv utveckling pågår för att minska detta kvicksilverinnehåll. För närvarande innehåller lågenergilampor ca. 4 - 7 mg kvicksilver. För övrigt finns inga miljövådliga ämnen i lågenergilamporna.
De sammanlagda mängden kvicksilver från användning av glödlampor resp. Lågenergilampor som använder el från fossila bränslen ser enligt miljöprofilen ut så här:

Ljuskälla	Tillverkning	Användning	Kassering	Totalt
Glödlampa	0,1 mg	19,2 mg	0 mg	19,3 mg
Lågenergilampa	0,1 mg	3,5 mg	5,5 mg	9,1 mg

Även om ljuskällor inte räknas som miljöfarligt avfall så bör de tas om han på en relevant sätt. Lämpligast är att lämna lågenergilamporna till någon miljöstation som finns på många håll i samhället. 

Den mest påtagliga kostnaden när man står i begrepp att välja en ny ljuskälla är i de flesta fall inköpspriset. Men den absolut största kostnaden är energikostnaden. Men den döljs ofta tillsammans med andra elförbrukare och syns oftast inte som en separat post. 

Inköpskostnaden för en 75 W glödlampa kanske bara är 5 kr. Att den sedan under 10 000 timmar förbrukar el för 450 kronor är oftast en överraskande och dold kostnad. För en 15 W lågenergilampa kan inköpskostnaden vara 120 kronor. Men här är elkostnaden endast 90 kronor. 

Exempel: 
Totalkostnad för glödlampan blir då: 10 x 5 kr + 450 kr = 500 kronor 
För lågenergilampan är totalkostnaden: 1 x 120 kr + 90 kr = 210 kronor 
Besparing med lågenergilampor: 290 kronor

Oftast blir besparingarna ännu mycket större om man tar hänsyn till eventuella byteskostnader. Och ju högre elpriserna är och ju lägre inköpspriset för lågenergilamporna är desto mer förtjänst blir det att använda dessa jämfört med glödlampor. 

Alla lågenergilampor har blivit betydligt mindre och lättare de senaste åren. Därför passar de i allt fler armaturer. En lågenergilampa ser inte ut som en glödlampa och kan därför i enstaka fall passa mindre bra i en del armaturer. Speciellt gäller det hemarmaturer med skärmar som fästes med en bygel på glödlampan. Här finns nu emellertid en liten mellandel att köpa som gör att befintliga lampskärmar passar även till lågenergilamporna. Det bästa är dock att skärmen sitter fast i armaturen och inte i ljuskällan. 

Naturligtvis bör man också se till att lågenergilamporna inte sticker ut ur armaturen och skapar bländning och otrivsel. 

Från de flesta fabrikanter finns pappmallar som man enkelt kan använda för att prova om lågenergilampan passar. 

Många gånger sägs att lågenergilampor lönar sig bäst där man har ljus som är tänt länge per dygn. Men besparingen i kronor blir densamma oberoende av brinntiden. 

Dock fördelas besparingen ut över den tid lampan används. En lågenergilampa som har en medellivslängd på 10 000 timmar kan med en användning på ca. 3 timmar per dygn hålla i hela 10 år. 

Om lampan brinner kontinuerligt blir brinntiden drygt ett år. Men besparingen blir, enligt tidigare räkneexempel alltid 290 kronor. I första fallet 29 kr /år och i andra fallet 254 kr /år.

De elektroniska lågenergilamporna kan tändas upp till 500 000 gånger utan att livslängden påverkas i någon betydande grad. Dock måste lampan vara släckt ca. 2 minuter innan den tänds igen. För normal användning är detta inte något problem. Men lampan får t.ex. inte användas med någon trappautomat eller närvarosensor där den tänds och släcks kontinuerligt med bara 0,5 - 1minuts paus. 

Den konventionella lågenergilampan påverkas menligt av alltför många tändningar. Här anges livslängden med tre timmars inkoppling per tändtillfälle. Med bara 10 minuter inkopplingstid per tändtillfälle minskar livslängden till ca. 20%. 

Att några enstaka gånger bryta mot ovanstående "regler" har naturligtvis ingen som helst betydelse. Men det bör inte ske regelbundet.

Ofta används lågenergilampor både inom- och utomhus kopplade till sensorer. Dessa kopplar in lampan när det blir kväll och någon person kommer in i området. Se bara till att de valda sensorn klarar av en lågenergilampa. Många enklare sensorer klarar bara glödlampor, dvs. resistiv last. Ansluter man en lågenergilampa till en sådan sensor kan både lampan och sensorn ta skada. 

Det har nu kommit ut lågenergilampor på marknaden som har inbyggd ljussensor och som därmed inte behöver någon extern sensor för att tändas automatiskt när kvällen kommer.

Vid alltför höga temperaturer kan lampans elektronik ta skada. Därför är t.ex. inte användning i bastu lämplig. Inte heller är det lämpligt att använda lampan i extremt små och trånga armaturer där alltför höga temperaturer kan uppstå.

I de flesta armaturer finns, av säkerhetsskäl, ett maximalt angivet wattal på den lampa som får användas. Om t.ex. armaturen är tillåten för max 75 W glödljus så kan man använda en 20 W lågenergilampa. Då blir armaturen betydligt svalare med mindre påverkan av känsliga tygskärmar som följd. Och dessutom får man mer ljus- 20 W lågenergi motsvarar ju 100 W glödljus.

En elektronisk lågenergilampa tänder ned till -20º till -30º C (beroende på fabrikat). Det innebär att de mycket väl kan användas utomhus även i sträng vinter. 

Dock kommer det att ta relativt lång tid, upp till 30 minuter, innan lampan lyser med fullt ljus om det är mycket kallt ute. Använd därför alltid slutna armaturer utomhus. Då kommer den egenvärme som lampan bildar att stanna kvar i armaturen och positivt bidra till en lämplig uppvärmning och fullt ljus.

Av elsäkerhetsskäl måste alla ljuskällor, både inom- och utomhus, användas i armaturer med anpassad skyddsklass, sk. IP - klass. Annars kan fukt tränga in i lampans sockel och elektronik. Vatten kan medföra elrisker och förkortad livslängd, hos lampan, som följd.

En lågenergilampa har en medellivslängd på 10 000 timmar. En vanlig glödlampa har 1 000 timmar, dvs, 10 gångers skillnad. Begreppet medellivslängd innebär att 50% av lamporna fortfarande skall fungera vid denna tidpunkt och 50% har slocknat. Det innebär vidare att några lampor kan tillåtas slockna efter 8 500 timmar medan andra kan fungera upp till 11 500 timmar. 

I praktiken innebär det att en lågenergilampa vid normal användning kan fungera upp till 10 år vid ca. 3 timmars användning per dygn. Vid samma användning håller en glödlampa bara 1 år. Vid kontinuerlig drift så håller en lågenergilampa ett drygt år. 

(Teoretiskt: 10 000 timmars livslängd / 8 760 timmar på ett år 1, 14 år) 

Naturligtvis händer det att en enstaka lågenergilampa kan gå sönder tidigare. Det kan då handla om tillverkningsel. Men dessa är sällsynta. 

Flera fabrikanter har dessutom långtgående garantier så att man utan kostnad får en nya lampa om den man köpt inte hållit i minst två år.

En lågenergilampa är mycket mer skaktålig än en glödlampa. Till och med mer skaktålig än en "skaksäker glödlampa". I lampan finns inga speciellt skakkänsliga detaljer. Därför används dessa lampor med fördel ombord på fartyg där tidigare vanliga glödlampor orsakat problem. 

Alla lysrörslampor är gjorda för normal nätspänning 230 V. En variation på ± 10% (207 - 253 V) påverkar inte lampan i någon större grad. En glödlampa däremot får 4 gånger kortare livslängd vid 253 V.

De ger en bara en låg, försumbar, UV-strålning. 

Lysrörslampor ger ingen skadlig UV-strålning. Nivån ligger mycket långt under nivån i vanligt dagsljus och måste betraktas som försumbar.

Betydligt mindre än från både glödlampor och vanliga lysrörsarmaturer. De elektroniska lamporna har extremt små magnetiska fält eftersom strömbegränsningsspolarna är betydligt mindre än reaktorerna för vanliga lysrör. 

Tack vare den lägre effekten så är även de elektriska strömmarna i matningsledningarna påtagligt lägre vilket även det bidrar till mindre magnetfält. 

De konventionella lågenergilamporna har ett magnetfält som ligger mellan det från vanliga lysrör och elektroniska lysrörslampor. 

Siffervärden mätta alldeles intill ljuskällorna: 

Lysrör 2 x 36 W, konv. förkoppling	Glödlampa 75 W	Lågenergilampa konv. förkoppling	Lågenergilampa elektronisk
15 Tesla	1 Tesla	3 Tesla	0,2 Tesla

De elektriska fälten uppstår i huvudsak i själva urladdningsröret. Eftersom en låg-energilampa har mindre effekt än ett vanligt lysrör så är också det elektriska fältet något mindre. 

De elektriska fälten är något större från lågenergilampor än från glödlampor.

Tack vare elektroniken så ändras nätspänningens 50 Hz till över 30 000 Hz hos ljuset hos de elektroniska lamporna. Därmed blir ljuset mycket lugnt och behagligt. 

För de konventionella lysrörslamporna uppstår ett visst flimmer, på samma sätt som hos vanliga lysrör med äldre förkoppling. Detta flimmer har frekvensen 2 x 50 Hz. 

Enligt färsk forskning så kan flimmer vara en bidragande orsak till elöverkänslighet. Med elektroniska lågenergilampor så elimineras denna risk helt och hållet.

Felaktigt har i många fall påståtts att lågenergilampor skulle allvarligt störa elnätet på grund av övertonsströmmar. I en praktiskt mätning, juli 1996, i ett radhusområde i Huddinge har ELFORSK och NUTEK kunnat konstatera: 

"När det gäller risken för överbelastning av nolledaren kan man konstatera att övertonsströmmar från lågenergilampor kan försummas i jämförelse med nollströmmar orsakade av osymetrier i nätet." 

"Mätningar utförda i en lägenhet indikerar att farhågor om negativa effekter av lågenergilampor p.g.a. hög övertonsdistortion verkar vara överdrivna." 

"De stora övertonskällorna i lägenheten är: TV, video, dimmers och persondatorerna. I förhållande till dessa apparater är bidraget från lågenergilampor marginellt".

För de elektroniska lamporna går ström och spänning i fas, dvs. de har ingen fasförskjutning. Cos är 1,0. Däremot, liksom hos all last som inte är rent resistiv, uppstår en viss kurvformsförvrängning, dvs. Strömmen till lamporna blir inte sinusformad. Det innebär vidare att den skenbara effekten hos lamporna kan vara dubbelt så hög som den aktiva effekten. Den effekt man betalar för är dock alltid den aktiva. Och jämfört med glödlampor så kvarstår den absoluta vinsten. 

Den Europanorm som reglerar inom vilka gränser lamporna måste ligga är EN 60555-2. 

För de konventionell lågenergilamporna gäller samma förhållande som för okompenserade konventionella lysrörsarmaturer med magnetisk förkoppling.

Inga lysrörslampor kan med dagens teknik ljusregleras. Om man kopplar en dimmer till lampan så finns risk att både lampan och dimmern kan ta skada. För kompaktlysrör (med extern förkoppling) finns möjlighet att använda speciella HF-don för ljusreglering. 

I hotellrum, trappor, källarutrymmen är lågenergilampor mycket ekonomiska alternativ. Tyvärr stjäls ibland alltför många lampor så att lösning har blivit oekonomisk. Välj då i stället, där så är möjligt, lampor med B22 bajonettsockel. Dessa kan inte användas i armaturer med vanliga skruvfattningar och blir ointressanta för tjuven.

Beroende på wattal och utförande så varierar storlek och tyngd. Lamporna är i många fall obetydligt större än en motsvarande glödlampa. I vissa fall till och med mindre. 

De minsta lamporna är bara 30 mm i diameter och 121 mm långa. Och de väger bara 50 gram. 

Generellt är de elektroniska lamporna betydligt mindre och lättare än de med konv. förkoppling. Se för övrigt fabrikantkatalogerna för exakta mått och vikter.

Många armaturer är konstruerade utifrån ljuskällans, glödlampans, optiska egenskaper. Om en sådan armatur förses med en annan ljuskälla kan resultatet blir helt annorlunda. Lamporna kan vara för långa och sticka ut ur armaturen och skapa bländning. Armaturer som bygger på att utnyttja lampans ljus axiellt kommer förmodligen att ge väldigt lite ljus om man sätter i en långsmal lysrörslampa som huvudsakligen lyser åt sidorna. 

Skall lysrörslampan användas tillsammans med reflektorer så bör man kontrollera att de passar ihop. I många fall är det i stället bättre att använda lysrörslampor i reflektorform alt. med anpassade reflektorer.

De vanligaste typerna har normal E27 skruvsockel och har effekterna 7, 9, 11, 15 och 20 W. De motsvarar, och kan ersätta, normala glödlampor med effekterna 40, 60, 75 och 100 W. 

De minsta lamporna är på 5 W och motsvarar 25 W glödlampor. De största är på 32 W och motsvarar 150 W glödlampor. 

Dessutom finns lampor med liten sockel, E 14, som kan ersätta kronljuslampor. Och det finns även lågenergilampor i cirkelform, i globform samt med reflektorer.

En mängd oberoende undersökningar har visat att lamporna från märkesfabrikanterna väl har fyllt angivna livslängder, ljusdata och allmän kvalitet. Däremot har samma undersökningar visat att många udda fabrikat inte har fullfärgsljus utan enkelfärg samt att livslängderna inte alls nått de angivna värdena. 

Dessa undersökningar har gjorts bl.a. av tidningen Råd och Rön, TV2 - PLUS samt Lysteknisk Selskab i Danmark

Användningen av lågenergilampor ökar i allt snabbare takt. Och fler och fler köpställen uppstår. Därför finns lågenergilampor att köpa nästan överallt där man normal tidigare köpt sina glödlampor. 

Många gånger väljer man glödlampor i stället för lågenergilampor eftersom prisskillnaden är påtaglig. Dock har inköpspriset under de senaste åren blivit betydligt lägre. Men priserna varierar i olika butiker och kanaler. Priser en bra bit under 100 kronor är inte ovanliga i dag. 

Det högre priset för en lågenergilampa är betingat en väsentligt kostsammare tillverkning. Tillverkningarna automatiseras dock i snabb takt så att man kan förvänta sig en allt gynnsammare prisbild.

Bara 5% av energin till en glödlampa blir ljus. Resten, 95% är förluster. Dvs. omvandlas till värme. Denna kommer naturligtvis rummet till godo. Om lamporna används inomhus.

Det innebär dock inte automatiskt motsvarande minskning av energin för uppvärmningen. En förutsättning är att rummet har ett fungerande styrsystem. Värmen från lamporna samlas ofta under taket och påverkar inte termostaten. Ljusvärmen har heller inte inverkan på kallraset intill fönstren. En stor del av ljusvärmen alstras dessutom under tider då det inte finns något behov av extra värme. Den blir då helt värdelös. Om det dess utom finns någon form av temperaturstyrd ventilation eller komfortkyla kan den till och med leda till ytterligare energiförbrukning när värmen skall transporteras bort. 

Förutom uppvärmning av luften ger glödlampor också riktad värmestrålning vilket kan förorsaka obehag. 

Värme alstrad med glödlampor är mycket dyrbar och ger dålig komfort. Uppvärmning skall göras med utrustning som är gjord för detta.

Lågenergilampor är mycket ekonomiska jämfört med glödlampor. Men fullfärgslysrör av normal typ är alltid de mest ekonomiska. Valet mellan lågenergilampor och fullfärgslysrör avgörs mer av storleken och hur de skall användas.

Här är det svårt att ange ett generellt svar. Vid kall omgivningstemperatur gäller dock i princip följande: Lampor med sk. amalagamtillsats ger mer ljus när sockeln är vänd uppåt. Lampor utan denna tillsats ger mest ljus när sockeln är vänd nedåt. 

Slutsats: Använd alltid slutna armaturer utomhus och vid kyla så att lampans egenvärme stannar kvar i armaturen. Då kommer lamporna att ge ett mycket bra ljus.

Samtliga lysrörslampor från märkesfabrikanterna har ett ljus som motsvarar de glödlampsliknande fullfärgslysrören. 

Det innebär i siffervärden: Färgåtergivnigsindex - Ra 85 Färgtemperartur - Tf 2 700 Kelvin Glödlampan har: - Ra 100 - Tf 2 700 Kelvin 

Sida vid sida kan man naturligtvis, när man direket tittar på ljuskällorna, se en viss skillnad. Men betraktat man lamptyperna var för sig är det nästan omöjligt att avgöra om det är ljus från en glödlampa eller från en lågenergilampa. 

När man skall bedöma färgåtergivningen från olika ljuskällor skall man betrakta belysta föremål och inte titta direkt på själva ljuskällan. Det är två saker man skall ta hänsyn till. Dels om ljuset upplevs som behagligt och dels om de belysta färgerna är naturliga. 

Ljuset från lågenergilamporna är mycket glödlampslikt.